Mormorsruteduk och finbesök

Sa jag att Gumman följde med mig hem igår?.....jajo, det var ju som så att hon ville följa med mig och visade med kropps språket och via tankeöverföring (lovar) hur gärna hon ville med mig. Alla märkte det, inte bara jag. Men jag sa nej, för jag ska vara hundvakt den 8:e till henne och tänkte att vi kunde vänta tills dess.

När vi gick upp till bilen stod hon och såg på mig så sorgset och nästan bönade och bad att jag skulle ta henne med. Svärmora och hennes syster sa att det var riktigt så de vart gråtfärdiga. I mitt hjärta värkte det och tårarna hotade med omedelbart forsande. Så jag gick ner tillbaka och hämtade henne. Kunde inte annat bara......mitt hjärta är så vekt vad gäller Gumman.

Efter skogspromenaden idag låg hon på balkongen så sött, ihopkrupen på den grå mattan jag virkade förra året. (som inte alls passar på balkongen jag vet, har den framför dörren i vanliga fall och ska byta ut den mot en bättre senare nån gång.) Hon vill oftast ligga på just den, så vi får flytta ut den till en bättre plats när hon är här. Hon riktigt visade hur hon njöt där hon låg.

Från det ena till det andra har jag virkat en liten mormorsrute duk till fönsterkarmens parad så att säga. Snart är den täckt av olika dukar, (de andra har jag ju visat tidigare). så jag slipper se den.

Igår kväll planterade jag om smultronplantorna och jordgubbsplantorna, så de står nu på sina platser under småborden. Där har de aldrig besvärats av fåglar som vill norpa mina dyrbarheter. Penseérna har vuxit sig större och ser så vackra ut med. Det doftar underbart ute nu!! Hägg och Syrendoft, gräs och hav, mina balkongblomster och annan växtlighet jag inte kan sätta fingret på vad det är riktigt. SOMMARdofter helt enkelt.
Frid!
Disa
Ps, tack för alla snälla och underbara kommentarer ni skriver till mig!! Jag blir så glad av dem och uppskattar dem enormt.