Projektgömmor och sockor

 
Så här ser de andra två Pompeja projektgömmorna ut!! Visst är de underbara? Det känns så lyxigt att ha så otroligt fina projektgömmor. Och alla små fina detaljer hon syr och matchar på dem och allt. Tala om att hon är DUKTIG på att sy!!

Två veckor före jul fick jag för mig att jag skulle virka mig en jul projektgömma, och hittade snabbt ett bomullsgarn 8/4 som det var tillräckligt julig röd färg på, för bilden jag hade i mitt huvud på hur jag ville att den skulle se ut. Så började jag virka på den lite då och då, när jag inte stickade på sjalen. Som ÄR färdigstickad, men ska få en virkad kant.

Några dagar före jul blev den klar, och då stickade jag en I-cord som snodd att knyta ihop min lilla projektgömma med. Jag virkade med en 3mm virknål och stickade I-corden med 2,5 mm stickor. Jag virkade bara med fasta maskor i bakre mb igenom hela projektgömman, för täthet och för att den skulle kunna hålla sig stående.Den är lagom stor för tex sockor eller liknande små projekt. Så på julen hade jag min lilla juliga projektgömma!! Fånigt, men den gjorde mig glad. (observera snön upp på fönstret på ena bilden av den)

Och vad jag har i ena Pompeja projektgömman och den virkade projektgömman kan ni aldrig gissa! Sockar som jag har börjat STICKA. Ja, ni läste rätt. Jag ska ge mig på att sticka sockar. Jag har stickat en enda socka tidigare i mitt liv och det var på syslöjden i nian, och jag svor då på att jag aldrig skulle göra om det igen. Man var tvungen att sticka ett par, men syfröken vart otroligt irriterad och less på mig som behövde hjälp hela tiden från hälen och ut till tån - så om jag inte berättade det för någon så slapp jag socka nr 2.

Jag har varit sugen i cirka ett år på att testa sticka sockar. Och för några veckor sedan hittade jag Tootiest på youtube och tittade på hennes tutorial på sockar från tån och upp med magic loop. Och jag tyckte hennes tutorials var väldigt bra och enklare än många andras. Så jag testar om till och med jag kan begripa sockstickning med hennes hjälp! *ler*

Och om inte, blir det stickade sockor med virkade hälar!! ha ha

Naturligtvis stickar jag båda samtidigt, med inte på samma. Och jag valde ett självrandande garn, i gröna och lite limegulgröna nyanser,  för att slippa tänka på sånt första gången jag ger mig på detta.

Så en sak på min lista för 2013, är redan påbörjad. För det var just att sticka ett par sockor.
Lev väl!
Disa

Vävda grytlappar

 
Här kommer då bild på de vävda grytlapparna som blev julklappar och födelsedagspresenter kring och på julen.  Jag vävde fem par, fyra att ge bort och ett par till mig kanske. Jag har inte bestämt mig än. De ligger ännu i påsen oanvända. De är ju en bra gåva att ge bort. Så jag får se.

De är tjocka och rejäla i bomullsgarner. Ett platt och brett och ett tunnare. I skrivandets stund minns jag inte vad det stod på rullarna. Och ingen annan information heller, förutom att det var 100 procent bomull, så strunt.  Man använde sex trampor och man fick fästa trådar lite annorlunda, men det gick FORT att väva dem. Och alla mottagare blev väldigt glad och tyckte mönstret var så fint. Jag gillar att det är sneda mönster åt olika håll.

Svart, grått och rött. Juligt, men inte så juligt att man inte kan ha dem utan att det är jul. Och jag tycker att de röda hjärtana ser söta ut.

Dessa är jag riktigt sugen på att väva fler av, fast i andra färger. Så det kan hända att jag väver fler framöver.

Andra vävda julklappar har jag GLÖMT att fota, så nästa gång jag är hemma hos någon av dem måste jag be och få fota. *ler*  Ibland är det svårt att minnas......jag vart lite stressad då det tog mig mycket längre tid att fålla alla saker jag vävt än jag hade trott. Jag är ju inte bra på att sy och var rädd att sabba det jag vävt. Så jag försökte minimera den risken genom att vara jätte noga.
Må gott!
Disa

Julstickning och projektgömma i Pompeja tyg

 
Jag har köpt tre nya stickgömmor och alla är dem i Pompeja tyger i olika färger. Här får ni se en av dem. Dessa ville jag ha små, för tex sockar mm. Så lätta att bara stoppa ner i handväskan och ta med. Jag Ä L S K A R projektgömmorna hon syr upp åt mig!! Hon är så duktig och de blir helt underbara med fina detaljer och fodrade i andra tyger. De förra hon sydde använder jag varje dag. En av dem var också i Pompeja tyg. Den turkos gröna.

Så nu har jag fyra Pompeja projekt gömmor!! *glad*

Min julstickning kommer väldigt snart att få byta projektgömma, till en större. Men jag ville så gärna använda mina nya projektgömmor direkt. Och när projektet startar är det ju litet.....*ler*
Det blir en uppifrån och ner tröja som jag improviserar.

Vi myser och det stickas en hel del, ännu faller snön. På julaftonen kom det bara den dagen ca 30 cm. Och det förstärker julstämningen liksom. Mina vävda julklappar togs emot med glädje och jag kände mig stolt som en tupp då de tyckte det var helt otroligt att jag vävt dem själv. Barnen blev glad för sina julklappar och kärleken likaså. Mirra vart överlycklig och trodde att det fanns obegränsat med paket under granen. När hon fått alla gick hon till granen och tittade frågande på oss och väntade på mer. Och så gjorde hon flera gånger om.

Ute hos svärmor var det väldigt trevligt och mysigt. Gumman och Mirra fick paket som innehöll exakt likadana saker, ändå skulle Gumman bara ta Mirras hela tiden och var tydligt missnöjd över att MIrra hade något alls. Så vi la undan deras grejer till slut. Väl hemma sprang hon runt mest hela kvällen och lekte med sina julklappar helt själv. Helt tossig var hon. Slängde med hundudet så sakerna flög iväg och sedan hoppade hon på dem och gick runt med pipbollen och pep och pep och pep. Den var verkligen en hit!!

Själv fick jag underbara julklappar, och mest rörd blev jag faktiskt över yngsta sonens. Han hade gjort en skål till mig i betong som är jätte läcker, en tomteflicka, ett ljus och ett julkort. Äldsta sonen köpte min favorit choklad ask åt mig och kärleken köpte Lettlopi garn åt mig utan att ens veta att jag velat testa det jätte länge.

Så fick jag andra saker tex pengar och en glassmaskin (ja man får ju göra glassen själv, men apparaten fryser den på ca 40 min så man slipper vänta 12-24 timmar på den i frysen) som jag just testat. Jag gjorde blåbärsglass och det kändes lyxigt att slippa vänta på den långa frystiden, och istället ha färdig glass efter ca 40 minuter må jag säga!

Nu ska jag mysa vidare med stickning och god blåbärsglass!!
Julefrid!
Disa

Julestök

Slår in paket, handlar mat om och om igen - då det verkar vara en omöjlighet att minnas allt på FEM besök till affären. Och ja, som vanligt kommer jag att tvingas in på coop dagen före jul.

Tvättar, plockar, städar, stryker, fixar med viktiga papper som måste komma fram till mottagaren före 31 Dec, försöker fota mina nya helt underbara projektgömmor, men inga bilder bli bra, försöker fota färdigt projekt men ingen bild blir bra - och inte hinner jag fota de få timmar vi har dagsljus heller. Så det blir nog efter jul jag visar er färdiga projekt är jag rädd.

Just nu i skrivandets stund befinner jag mig helt ensam hemma och efter de senaste veckornas pärser och måsten känns det skönt måste jag säga.

Nu ska jag bara fixa några små saker, och sedan ska jag mysa resten av kvällen med virkning och stickning!!
Jag har försökt att inte stressa, men det är ju så mycket som jag VILL hinna göra.......men i slutändan är det mys med familjen det enda som räknas egentligen. Att vi alla är tillsammans och att det är vår första jul med Mirra!! Hon har nyfiket tittat på granens julkulor, slickat lite på dem men inte ens försökt ta dem. Långt upp i granen hänger en röd och vit rutig strut i zink fylld med hundchoklad, hon sniffade uppåt och tittade frågande på mig och jag sa "nä, den får du inte röra än" och sedan sniffade hon på de likadana strutarna som hänger längre ner med inslagna choklad godisar till oss och sedan på julklapparna under granen,

flera innehåller ben och annat gottigott till henne och vi sa bara "nädu tjejen, du får dem inte förrän på julafton" och hon gick därifrån och har inte rört något. Hon är bara ett och ett halvt år och jösses så duktig hon är!!

Jag har köpt likadana julklappar till Gumman och Mirra som de ska få öppna samtidigt ute hos svärmora på julafton, de ska alltid ha varandras grejer och på så vis får de samma ändock. Och på morgonen här hemma har jag köpt några leksaker till henne att öppna varav en sägs vara oförstörbar och till för hundar som aggressivt biter sönder saker, det ska bli intressant att se om denna leksak håller även för Mirra. Hon biter sönder varenda leksak hon får på några få minuter.

Jag ser fram emot en lugn och mysig julafton, med ett vitt vinterlandskap (det har snöat och snöat och snöat här och vissa snöhögar går upp till taken och de får snart börja frakta snön ut ur stan då de inte kan skotta mer annars) och mycket god mat, familjen nöjd och glad, glada hundar och sedan på kvällen far vi ut till stugan för att stanna hela julen. Så även om jag har en hel del att göra nu och imorgon, så blir julafton lugna puckar och bara en massa mys!!
Jag vill passa på att önska mina läsare och bloggvänner en riktigt riktigt god jul!! Och tusen tack för alla gulliga kommentarer och själv ska jag kommentera mer efter jul.
FRID!
Disa

Vinterlandskap

Ja, det är VERKLIGEN vinter!! Hurra!! Efter denna bild har det kommit ca 5 decimeter med snö. Och i skrivandets stund blåser det som bara den och snöar och snöar. Men vi har bara 6 minusgrader.

Förra helgen vart Mirra sjuk. Jag vaknade mitt i natten av att hon satt helt tyst utanför ytterdörren och tittade på mig. (i hela mitt liv har jag alltid vaknat då någon tittat på mig i mer än nån minut. Gränsen är fem minuter som max. Men jag vaknar alltid alltid. Jag antog att hon var på väg att bli magsjuk eller något men väl ute började hon gnälla och skaka av smärta.

Detta är en tuff hund som inte piper för småsaker precis. Innan hon var vår vart hon påkörd av en bil, hon gnällde till, ruskade på sig och sprang vidare. Hon kan hoppa och landa på ryggen på hårt underlag och man håller andan i skräck för att hon gjort sig seriöst illa, men hon gnäller inte ens och verkar inte bry sig.

Hon gick fram och tillbaka som för att sätta sig och göra sitt nr 2 behov, men ångrade sig gång på gång. Jag var ut med henne flera gånger den natten och hade henne i mina armar och tröstade henne. Emellanåt slutade hon skaka och gnälla och sov, men sedan började det om igen. Något var fel med rumphålet, stod alldelles klart och tydligt.

Kärleken for med henne till veterinären och de fick spola hennes analsäckar och ge henne medicin och salva. Nu är hon bra igen, men är under behandling ändå. Men jag kan säga att det var helt fruktansvärt att se henne lida så. Jag var så orolig att det skulle vara något livshotande, eller som kärleken föreslog att kanske en sticka av en pinne satt sig på tvären i tarmen. Hon tuggar ju på trägrenar, träd, kvistar pinnar, vedträn osv.

Tack och lov var ju detta lätt åtgärdat av en veterinär och innan vi for dit hade kärleken redan konstaterat vad det var. Och tömt analsäcken på henne lite. Veterinären bekräftade att han hade gjort helt rätt och visade lite mer trix.

Mitt i natten då det hände var jag och yngsta sonen ensam med henne och jag ringde och grät till kärleken och sa att han genast måste komma. Det är alltid så. Kärleken är magisk på riktigt och kan alltid hjälpa. Han har vår fulla tillit och lyckas alltid komma på vad som är fel med djur och människor. Bara han kommer blir allt bra igen. INGEN press alls.......*ler* Han borde ha valt att bli läkare eller veterinär. Han hade varit helt outstanding på de yrkena.

Förhoppningsvis händer det inte igen, men tyvärr återkommer ofta dessa problem.

Hur som haver, tiden går fort nu och det är mycket att göra. Och därimellan krashar man ner i en soffa eller säng och är helt slut. Idag har jag varit på stan (hujedamej) bland massor med folk, och julshoppat lite. Fy så jag hatar att vara bland så mycket människor. Och då bor jag ju i en stad som är liten. Jag och kärleken passade även på att handla julmat på Coop. Inte all mat, men en hel del. Förhoppningsvis glömmer jag inget i år så jag måste bege mig in dit dan för julafton.......för då gick det ju knappt att röra sig framåt där inne och jag kände mest för att meja ner alla och gå ut. Men alla julmåsten minskar stadigt.

Jag håller på att fålla alla nedtagna vävar, men måste fortsätta till veckan. Jag stickar på sjalen som en tok och hoppas på att färdigställa den så snart som möjligt. Men jag har inga färdiga saker att visa er nu. Kanske till veckan med lite tur.

Bilden av en lekande Mirra mitt i ett hopp med yngsta sonen, tyckte jag vart lite rolig. Önskar jag hade lyckats få med hennes helt galet (ca 5 meter) långa hopp på nån bild. Men jag har inte lyckats med det ännu.

Nu ska jag fixa med julgranen som jag dragit ut på och sedan bara sticka och virka tills jag vill sova!!
Trevlig kväll på er!
Disa

Nytt projekt till tröst

 
Traskade i skogen medans det skymde igår. Nu går solen ner tidigt och bilderna ser lite blå aktiga ut tycker jag. Men ni ser så mycket snö vi har fått. Och det har efter denna bild snöat halva dagen och det ska fortsätta drälla ner hela helgen sägs det. Härligt med riktig vinter!! Mirra leker och är lycklig men fryser. Så hon har fått "skor" och snart en ordentlig "jacka" eller vad man ska kalla den.

Jag ägnade tolv, TOLV timmar sammanlagt på att fixa henne en "jacka" i ull som satt helt perfekt till slut efter många omgjorda omgångar. Hon vart jätte glad och frös inte!! Den höll i tio hela minuter.......vad tänkte jag? Stick virkat plagg till en vild Pitbull/Amstaff?  Naturligtvis skulle hon springa med sina enorma jätte hopp och något rispa i och slita upp. Jag vet ju att hon alltid gör så, så vad tänkte jag med kan man ju verkligen undra. Sekunder efter den vart söndersliten tittade hon ledsen på den och började skaka. Det var bara att gå fort hem igen. Jag hann inte ens fota den innan den var söndersliten. Stackar lillsöten med en korkad korkad matte. Och hon var såååå söööt i den med och visade hur glad hon var över den och över att slippa frysa. Så nu blir det en plagg specifikt gjort för hundar. Vi hade redan ett, men passformen var värdelös på den och efter lite lek halkade hon ur den. Den nya som snart kommer, ser bättre ut.

För att trösta mig själv med allt jobb i onödan (kände mig lite gråtfärdig om sanningen ska fram, jag gick ut med henne tio minuter efter det att jag färdigställt den. Så i hela 20 minuter var den färdig och hel efter tolv timmars jobb.) har jag nystat en härva sockgarn som jag växtfärgade och ska nu påbörja ett nytt projekt. Ett riktigt det-är-synd-om-mig-projekt. *skrattar* Så nu ska jag bara sticka och wordfeuda lite innan läggdags.
Frid!
Disa

Vävd löpare

 
Nu får ni se ett färdigt vävt alster! Egentligen var denna väv uppsatt som handduksväv, men när jag hade vävt ca 30 cm kände jag att jag ville ha löpare istället. Så två löpare har jag vävt som ser ut så här. Den ena är ute i stugan. Det är vanligt Tuskaft, varpen är bomull och inslaget är lin. Jag vet inte om det syns på bilden, men den är alltså inte röd och vit utan röd och linfärgad. (beige)  Julig i precis lagom mängd tycker jag. *glad*

Ljusen hittade jag på Ica Maxi, de har gjort dem så att det ser ut som korsstygns broderier. Underbara tyckte jag och köpte dem.

Små dukarna ljusen står på virkade jag igår med 8/4 bomullsgarn och en 3mm virknål.  Två runda och två fyrkantiga.

Natten till fredagen sjönk äntligen graderna och det började snöa och blåsa näst intill storm. Och så fortsatte det dygnen runt tills inatt. Ibland har det låtit som om rutorna skulle spräckas. Men nu har vi flera decimeter med snööööö!! Och idag skiner solen och vinden har mojnat och det är 12 minus grader. Så äntligen äntligen är vintern här!! *lycklig*

Vi har en absolut helt perfekt första advent idag!!
Hoppas ni alla där ute får en fin första advent.
Disa

Dagarna bara kommer och går

Nu går tiden så där fort igen!! Jag hinner inte med mig. Det regnar, är dimma, snöar, tok blåser, kommer hagel skurar, regnar och snöar och övergår sedan till snöblandat regn om vartannat om och om igen. Så att fota är nästan omöjligt. Det blir inget dagsljus ens. Jag hade tänkt fota sjalen, så ni skulle få se hur stor den är nu - men det får bli då dagsljuset kommer åter.

Jag har fortsatt att väva, varav jag inget kan visa då det är julklappar eller presenter för hela slanten. Och jag har gjort några saker till mig själv som är likadana och visar jag dem så ser ju de som ska få mina vävda alster, och då är överraskningen borta ändå. Men nästa vecka kanske jag kan visa något av det, då jag ska ge bort en och har gjort en likadan till mig själv - och då kan jag ju visa de två. Så jag hoppas på bättre väder nästa vecka!!

Tills vidare får ni se ett ganska ointressant projekt jag håller på med. Tjocka knävärmare i fyrtrådigt ullgarn. Jag har ju nästan alltid kjol eller klänning, och trots ull strumpbyxor och ull leggings fryser jag ofta om just knäna, och tänkte att det är ju onödigt då jag är en hantverkande människa! Nån måtta får det ju vara. Varför har jag inte gjort mig ett par för åratal sedan......? Men ja, jag var riktigt arg över mina kalla knän en dag efter en skogspromenad med Mirra och la upp till ett par direkt jag kom in. Den ena är klar och jag håller nu på med den andra.

Jag ska göra fler par, fast i härliga färger med två trådigt ullgarn, men det första jag ville ha var ett par riktigt tjocka och det första tjocka ullgarn jag fick syn på var vitt, så jag ryckte åt mig det och började.

Annars stickar jag mest på sjalen och undrar hur många maskor jag ska komma upp i för att den ska bli lagom. Jag har just nu 336 m på stickorna, och det är två trådigt ullgarn och en 4mm stickepinne. (jag stickar lite löst, ofta är 3,5 mm lagom för mig då jag använder två trådigt ullgarn) Garnbollarna är rätt små nu och jag vet inte hur många fler varv jag kan tänkas få ut av dem och jag har inga fler i dessa nyanser. Någon som tror att storleken är rätt bra nu eller snart åtminstone?

Tack för alla gulliga kommentarer!!
Må gott!
Disa

I ljusets sken

Påbörjade och avslutade just en disktrase stickning helt i lin. På bilden är den just påbörjad. Inte för att det går bra att fota i kvällningen direkt, färger blir helt fel och bilden grynig....men strunt. Garnet är som sagt lin och ett vävgarn ur min stash. Färgen är röd orange. Mer röd än orange skulle jag nog säga, men det framgår ju inte av bilden. Jag nystade tre små bollar och stickade i tre dubbelt garn på 3mm stickor. Jag stickar alltid ojämnt i lin, jag vet inte varför. Men det gör mig inget. Kanske två dubbelt hade passat bättre dock.

Jag påbörjade nyss en till i ett annat vävgarn (med dubbelt garn istället) och kommer nog att sticka en hög av dem. Vissa att ge bort och vissa för eget bruk. Små tacksamma snabba projekt som används ofta. Framför allt tanklösa. När jag är trött är det tydligen för mycket begärt att jag ska kunna räkna till fem ens. För när jag hade maskat av den, såg jag att sista kanten fick sex varv istället för fem. *ler* Vad säger det om min hjärna?!! ha ha
Frid!
Disa

Uppifrån och ner koftan

Uppifrån och ner koftan växer långsamt. Det finns en anledning till det. Jag har på min uppifrån och ner tröja i brunt bomullsgarn, stickat en kant innan jag började med ökningen. Det gick hur bra som helst. Och ser bra ut. Men det har nu visat sig att denna kant, på denna kofta liksom står upp!!! Kommer det att vara så i färdigt skick med, någon som vet?

Jag absolut VÄGRAR att repa upp. Att sticka massa ränder där kanten fortfarande är grön, ger en maaaaaassa trådar att fästa och jag har hittils fäst dem alla. Förutom "stå" kragen är jag jätte nöjd med resultatet än så länge. Vad ska jag göra?!!!! *panik tillstånd*

Jag kunde inte hålla mig ifrån att sy fast en knapp. Jag rotade runt i den gamla knapp stashen efter min farmor med alla retro knappar och hittade en grön som enligt mig är helt perfekt till denna kofta. Och när jag bytte till en längre knitpro kabel, en svart sådan och fick syn på det gröna växtfärgade mot det svarta, så insåg jag att jag bara måste sticka mig något i växtfärgat grönt och svart. Något randigt. Så jag får nog ta och växtfärga lite grönt snart.
Lev väl!
Disa

Ännu en sockvirkning

Rev runt i stashen och fick syn på detta fina sockgarn från Sannsticks för några veckor sedan, och nystade upp det på stört och påbörjade ett par sockor. Jag älskar den gröna färgen på detta garn!! Att jag redan hade tre andra sockor påbörjade var inget jag ägnade en tanke åt.......*ler*  Jag behöver verkligen fler sockor, så fyra till blir perfekt.

Jag har inte virkat så långt på dem än, för sjalstickningen hägrar mest. Jag har så dåligt samvete för att jag inte har färdigställt den ännu. Så jag är duktig nu och stickar på den varje dag.

Helgen spenderades i stugan med brasor och mys. På lördagen var vi bortbjudna på middag och åt så gott så gott. Men inte ens Mirra vill vara ute så mycket i detta evinnerliga regnande. Bara när det är uppehåll vill hon ut och leka och springa. Och hon vägrar helt och hållet att gå ut om det regnar mer än ett duggregn. Så vi har kurat inne mest. Och så har jag slagit mitt wordfeud rekord, det är nu på 252 poäng på ett ord! Jay!!!
Frid!
Disa

Kommer inte på en bra rubrik

Jag har nog ändrat mig lite angående min uppifrån och ner klänning. Jag hade tänkt korta ärmar och vanlig hals, men lutar mer åt långa ärmar och en hängpolo. Funderade på en köpeklänning jag haft som favvo, och den är just sån. I bomull och med långa ärmar och hängpolo. Den har jag dragit på mig utanpå både långkjolar, byxor likaväl som  mysbyxor de få gånger jag har byxor. Gosig, stor och bara mys liksom. Den är sliten och hålig under armarna nu och jag tänkte att jag kanske skulle sticka denna så, och få en ny gos favorit.

Längden är ju klar om jag inte sagt det tidigare. Ner till knäna har jag stickat den. Nu har jag haft den liggande bra länge men åtminstone påbörjat ena ärmen. Benita stickar en lång uppifrån och ner tröja och hon har ärmarna kvar hon med. Så jag sa att vi skulle sätta oss och sticka på dessa tråkiga ärmar medans vi surrar och inte tänker på vad vi gör, så blir det roligare. Så kanske det finns hopp för denna klänning!! *ler*

Annars är det RIKTIGT svårt att inte få visa vad jag har vävt och vad jag väver på nu denna vecka. Men eftersom jag väver på tre födelsedags presenter och flertalet julklappar, så går det ju bara inte att visa. De kan poppa in och kika på min blogg när som helst och jag vill inte förstöra överraskningen. Så efter jul lär det bli en del vävda FO:s att visa här.

Vädret fortsätter att vara regn, dimma och grått, snö och kyla, plusgrader och regn igen. Om vartannat. Just nu finns ingen snö alls. Väldigt skumt känns det. Och svåååååårt att fota saker. Vissa dagar finns ju för böveln inget dagsljus alls! *muttrar* Nu hoppas jag på att vintern ska börja, hellre snö och kyla än detta skitväder.

Jag måste verkligen sätta fart med min randiga sjal (förlåååt My) men jag är en värdelös monogam stickerska. Men jag stickade en del på den i helgen och jag har lagt fram den som film tittande stickning och jag är uppe strax över tre hundra maskor nu. Vilket innebär att varven känns låååååånga. Och jag gissar på att upp mot 400 m är vad som behövs innan storleken är lagom.....men jag ska vara flitig med den nu!! Den ska växa minst två varv per dag i vart fall.
Ja, det var allt för denna gången!
Frid!
Disa

Väver vidare

Det var lite svårt att fota inuti vävstugan, då den alltid kryllar av vävande folk, men ni får se huset här i vart fall. Och så får ni tänka er in i en hall med en gammal fin vriden trätrappa upp, toalett rakt fram i hallen och till vänster ett stort rum som har kök i en del, med ett stort bord alla sitter runt och fikar. Så tre vävstolar på rad och ett rum med kontor och längst in ett till rum med fyra vävstolar, bokhyllor med lådor fulla av garn med draperi för, ett bord för när man spolar och en sån däringa jätte garnvinda som står på golvet och är typ en och en halv meter hög (står still i huvudet och jag kommer inte vad vad man kallar den nu, man använder den när man ska fixa allt varp garn) .

På övervåningen är det en till toa till höger direkt och sedan en långsmal hall där det står tre vävstolar på rad, halvvägs genom hallen finns ett rum till höger där de har en enda stor vävstol som tar upp hela rummet för tex att väva plädar, i hallens slut ett rum där det står 5 eller om det är 6 vävstolar i. Över allt i alla fönster hänger vävda gardiner och man är precis i rätt miljö för att väva där!! Jag önskar detta underbara hus var mitt!!

Just nu väver jag i handduksväven. Varpen är bomull och allt inslag i lin. Juliga i precis lagom mängd för min smak. Och lite gammaldags stil. Och när jag vävt ett tag insåg jag, att jag bara MÅSTE ha en löpare på mitt köksbord av denna väv. Jag tycker den passar perfekt både som jullöpare och köks handduk. Så nu väver jag för brinnande livet för att hinna med både ock. Kanske blir handduken en julklapp, det var tänkt som så från början. Till svärmora. (jag tror inte hon kikar på min blogg) Men jag får se, jag har andra vävda julklappar. Helst skulle jag vilja hinna med två handdukar, men det blir nog bara en tror jag. Löparen var ju liksom inte beräknad, och tog extra tid.
Men det blir många vävda julklappar i år!! *glad*
Må gott!
Disa

Lovets stilla gång

Höstlovet har sin gilla gång och jag väver mestadels. Här har de vävstugan i ett gammalt hus numer, otroligt fint och charmigt. Jag måste kanske försöka att komma ihåg att fota lite så ni får se. Och glädjen jag känner när jag kommer och hälsas så glatt var gång är enorm! Hur har jag kunnat klara mig utan vävningen i nästan tre år!? Ofattbart! Klockan tio pinglas det i klockan och det är fikadags. Alla sitter och pratar och umgås och Yvonne som driver den är VÄRLDENS goaste kvinna.

Jag väver på annat nu, och kommer bara på fler och fler saker jag vill väva. Ljudet av alla små dova dunkanden från alla vävstolar blir till ett meditativt ljud och titt som tätt kommer någon förbi för en pratstund eller för att kolla på det man väver om man sitter ensam och väver i ett rum. . Roligast är när man sitter tre fyra stycken och väver i samma rum. Men alla byter ju projekt precis som jag, då man avslutat en väv och går till en annan. Och då kan det bli att man är ensam en dag i ett rum. Men oftast är man ju inte det. Och det är så otroligt roligt att väva igen!!

Jag har även traskat lite i skogen och det kom snö och började se mysigt ut. I förrgår var det 7 minus och snöande stora flingor och vart mycket mer snö än på bilden, men till eftermiddagen gick det tyvärr över till plusgrader och regnade sedan i ett dygn - så all snö är nu borta.

Hemma stickas det på sjalen och lite på min uppifrån och ner kofta i ull och det slog mig att den har jag ju glömt bort helt att visa här. Kanterna går i grönt och i övrigt randas det. Alla garner är svamp eller växtfärgade eller både ock. Det blir kanske randigt upptill och lite nertill och så helgrönt där i mellan. Åtminstone lutar det åt det hållet nu.

När jag skulle påbörja den hade jag ingen korg, tygpåse eller stickgömma ledig. Och till slut röck jag åt mig en gammal torkolla som fick vara min garnkorg och så har det bara blivit så att jag har kvar stickningen i den. Bilden är inte så bra och jag har kommit längre sedan den togs, men ni ser ju lite i vart fall.
Lev väl!!
Disa

I vävstolen

 
Jag är på vävstugan och väver igen!! *glad* Det är nästan tre år sedan sist och jag har längtat och saknat det så otroligt mycket!! och oj oj oj, så roligt det är. Men nu äntligen väver jag. Det första jag börjar med är disktrasor i lin. Den jag vävde förra gången höll i två år innan den rasade ihop fullständigt.

Men att väva med så otroligt tunt lin är tålamodsprövande. Varpen går av titt som tätt. Vid ett tillfälle, trots OTROLIGT försiktigt vävande, gick varpen av 9 gånger på 6 cm. Tur att jag sedan hann väva en hel disktrasa klar och börja på nästa innan den gick av igen.

De är i linets naturliga färg och svart jag väver med. Efter det blir det lite annat som jag inte kan visa eller skriva om förrän efter jul, då det ska bli julklappar. Om jag inte får för mig att väva något mer till mig själv, för det kan jag ju visa. Men jag vet inte än. Dygnet har ju bara tyvärr 24 timmar.....*ler*
Lev väl!
Disa

Färger

Det är ju ingen hemlighet att jag älskar naturens färger, det fattar nog alla som går in på min blogg. Och varje höst traskar jag ju runt och letar växtfärgnings svampar, att färga mina garner med. Jag har tidigare sagt det, men jag säger det igen. Jag säger växtfärgat till allt. Trots att jag svampfärgar mer än jag växtfärgar.

Ofta blandar jag växter och svampar i samma bad. Det är svårt att visa på bild, men jag tar hela tiden fram olika nyanser av samma färg. Ibland när jag går runt i skog och mark och ser någon fantastisk färg undrar jag genast om det är möjligt att få fram den på mitt garn. Och det finns en speciell mossa och några små små strån som har inspirerat mig. Även stråna på myrarna brukar anta en variation av den färgen på hösten. Och jag älskar den!!

Jag tror jag har visat det tidigare och berättat om det. Och nu har jag färgat den finaste nyansen av denna rostiga färg någonsin enligt mig!! *glad*  Och det är sockgarn jag färgade. Och nästa vecka kommer det att finnas några härvor av några olika färger, bland annat den då,  till försäljning, samtidigt som jag lägger ut mitt virkade sockmönster till försäljning. Först till kvarn kommer att gälla på sockgarnerna. Och jag TROR att det är på måndag jag kommer att lägga ut allt. Jag planerar i vart fall att vara klar med allt färgande då. Men nystanen måste ju ha torkat med och gjorts till fina härvor. Men det ska nog gå bra!!
Frid!
Disa

"Regnet det bara öser ner"

Det hade regnat i dagar, men så igår natt övergick regnet till snö. Så den första snön kom tidigt i år. Ute i stugan låg där 2-3 cm på marken. Inne i stan var det så blött att ingen snö vart kvar då den väl träffade backen. Endast lite och bara en stund låg den kvar. Flingorna var jätte stora. Idag började det regna igen. Eller egentligen inatt. Jag vaknade av att det piskade mot taken och rutorna.

Helgen ute i stugan var regnig den med, endast fredagen bjöd på sol och i några minuter i söndags när vi var hemkommen sken solen och jag hann precis fota min kjol som det stickats lite på under helgen. Men trots vädret har jag och kärleken och Mirra traskat i skogen och grillat vår middag. Inne har brasan sprakat mest hela tiden. Så det var en mysig helg.

Jag har försökt att pricka in lite skogspromenader med Mirra i regnuppehåll, men det har lyckats dåligt. Rekordet var 10 minuters promenad innan regnet kom åter. Andra skor än stövlar är bara att glömma och utan ull strumpbyxor eller ull leggings skulle jag frysa benen av mig. Jag känner mig less på regnandet!! Det hade varit bättre om snön fått ligga kvar.

Ja, jag är allt lite grinig och gnällig idag! *ler* Jag ska sticka mig gladare nu.
Må gott!
Disa

Inspirerad

Renée som har bloggen Vimsiga mamman har inspirerat mig till att sticka en kjol. Jag som nästan aldrig följer mönster kände nu att jag bara MÅSTE ha en sådan kjol. Jag har valt ett melerat sockgarn (som ni såg i några inlägg längre ner ) som jag älskar färgställningen på. Hittade inga andra 2,5 mm rundstickor på 60 cm än ett par i plast. Blä!! Måste införskaffa mer stickor helt enkelt. Men snart får jag byta till ett par 3mm som jag har ett par lediga i trä tack och lov.

Den kjol som jag stickade i senapsgult, lila  & gulgrönt använder jag flitigt och lika så den stickvirkade, så jag ser fram emot en till stickad. Och denna då i ull (75 %) som värmer gott i vinter. Jag hoppas bara jag inte gör något fel nu då jag måste följa mönster och inte improvisera som jag är van vid. Jag GILLAR verkligen INTE att följa mönster och inte är jag bra på det heller, men begäret efter kjolen vinner!! *skrattar*
Strax bär det av till stugan, det är kallt men sooool! *glad*
Må gott i helgen!
Disa

Tredje paret ut

Nu är det tredje paret virkade sockor färdiga!! Dessa är virkade med garn som jag växtfärgat senapsgult. Jag använde två härvor på 5o gram (ca 210 m) och jag har lite mindre än halva härva nr 2 kvar. De är virkade med Inoxal 3mm som vanligt och jag har under arbetets gång skrivit ett mönster till dessa. Och fotat en massa "under arbetets gång" bilder till mönstret.

Och idag strax före sju på kvällen vart mitt mönster äntligen klart!! *glad* Nu ska det bara testvirkas av Marita. Jag hoppas innerligt att det är utförligt och begripligt av andra än mig!! Men det återstår att se. Hittills är jag mest nöjd med dessa sockor av alla jag har virkat. Kanske beror det på att jag växtfärgat garnet, eller så kanske det beror på att jag gjorde ett mönster av dem. Jag vet inte, men nöjd är jag i vart fall!! *ler*
Lev väl!
Disa

Virkade sockor

Nu har jag lyckats fota de färdiga strumporna, inga bilder vart särskilt bra, men dessa får duga. Jag orkar inte fota igen. Jag har virkat dem med en 3 mm virknål och Qualitas sockgarn, nr 7999 tror jag det var, beställt hos Agnetas vävbod. 

Kunde jag hålla mig ifrån att använda de nya gröna vikade sockorna då? öh, NEJ! Såklart inte. Men nu har jag ett par nya till att slita på och snart ett tredje par med.
Tack för era omtänksamma ord på mitt förra inlägg!!
Må gott!
Disa

Sock besatt?

En vända rotandes i garnhyllan resulterade i två till påbörjade sockor! Oooops! Men jag HAR gjort ett par färdiga, de ska bara fastna på bild med. Cascade är nog det mjukaste sockgarnet jag vet, men färgen är ljusare och mer "lysande" än på bild och jag väntar på att den perfekta kombinationen ska kläckas. Vilka kombinationer det vart på de två påbörjade paren får ni se en annan gång.

Bilden med det lime/gröna/petrol färgade sockgarnerna kanske kanske blir annat än sockor. Det garnet älskar jag! Fast jag vill ju ha sockor i det med.......mariga val. Denna vinter kommer jag nog att ha fler nya par sockor än något annat. *skrattar*

Kvällsturen med Mirra i fredags vart ytterst obehaglig, ännu en man som missade att jag hade en hund med mig. Jag var otroligt tacksam för Mirra då kan jag säga!! Det var då han genskutit mig i full fart med bilen och tvärnitat för att kliva ur, som han upptäckte henne. Ändå krypkörde han fram och tillbaka efter det som om han övervägde om han skulle kunna överfalla mig trots hunden. Fy fan för vidriga karlar!! Och VARFÖR ska de alltid på MIG!!!??? Nu menar jag inte att jag önskar någon annan olycka, men om jag skulle räkna de som överfallit mig och de som varit nära att göra det - så skulle jag få en siffra som antagligen skulle täcka en livstid för 100 kvinnor eller mer i överfall. Om ni förstår hur jag menar. Att jag blir fullkomligt vansinnig i sådana lägen har räddat mig massor med gånger. Plus förmågan till iskallt lugn ändock och att blixtsnabbt agera. Så om man tänker så kanske de kliver på "rätt" kvinna ändå. Men evinnerligt less är jag.

Nu till roligare saker! Som ni vet improviserar jag ju så gott som jämt i mitt hantverkande. Men efter era smickrande förfrågningar och önskemål håller jag nu på med ett mönster!! ihhh! Eftersom det var så många som skrivit och vädjat om ett mönster på mina virkade sockar, är nu ett under produktion. Mönstret ska få testvirkas med innan det släpps, men snart så! *ler brett*
Frid!
Disa