måndag 16 juli 2012

Senaste nytt







Vi har spenderat många timmar i skogen med Mirra, härliga timmar av lek, traskande och stilla vila - lyssnades på naturens ljud och beundrande av dess färger. Många många färger som jag vill få fram på mina växtfärgade garner. Trixet är bara att klura ut hur. Det var så rostgarnet kom till, genom att hitta en färg i naturen och försöka fånga den i mitt växtfärgande. Även andra nyanser har kommit till på det viset.

Mirra älskar att springa i höggräs, överallt där det är högt gräs hoppar hon in och springer och kommer ut helt full av blommor, gräs och frön mm på sig. Hon hoppar dubbel och trippel hopp flera meter långa på samma sätt som en snabb båt studsar på vattenytan. Ser hur fräckt ut som helst! Och jag måste säga att jag aldrig i hela mitt liv har sett en hund hoppa så otroligt långa hopp förut. Hennes muskler över hela kroppen har blivit större sedan vi fick henne, antagligen av alla timmar i skogen och allt simmande och lek. Hon är en söt tuffing liksom.

Här har det regnat många dagar, och naturen har åter fått den fukt den behöver. Nu hoppas jag på sol igen. Värmen har vi dock haft hela tiden trots regnet och vi har riktigt önskat att det ska åska, för det är så kvavt. Men förutom några sekunders mullrande på håll, har den uteblivit.

Jag har fått rå om mina lillasystrar, varav den ena är höggravid och förhoppningsvis imorgon får jag rå om henne en stund till. Gumman kom ut till stugan och lekte med Mirra lite, och vi fick gosa med henne några timmar med. Härligt!

Tuppen på bilden tyckte jag var så fin, men Mirra var alldeles tokig och ville äta upp den. Fåren nosade hon på och de nosade på henne genom staketet, men just som jag skulle fota det så lyckades hon på något sätt hoppandes hala in hela främre kroppen innanför staketet - så det fotot uteblev. För efter hon insåg att hon kunde ta sig in var hon som besatt av det och vi fick gå. Som tur var verkade inte fåren rädda alls.

Så har jag påbörjat ett test med Shetlandsgarnet!! Äntligen efter alla år har jag bestämt vad det ska bli av det.....men det är ännu för tidigt för att säga att det blir bra. OM det blir bra så kommer det att bli en uppifrån och ner kofta av det. Jag vågar knappt säga det med rädsla för att jinxa projektet.

Det är liiite tweedkänsla över det med små stänk av ljusare nyanser. Och helt underbart!! Jag är glad att jag väntade tills jag kom på det bästa projektet för det. Annars stickar jag mest på sjalen dessa dagar. Men jag har så många nya projekt att visa er som jag börjat på. Vi får se när de hamnar på bild.....
Lev väl!
Disa

6 kommentarer:

Lapp-Lisa sa...

Förstår det där med att ha nåt liggande i många år. Det är lika bra att spara det tills man kommer på vad som vore perfekt. Med garn kan jag ibland prova sticka el virka lite för att se hur det blir, bara man inte klipper av det. ;) Mitt såntdär är sju m diamantkypert, som jag vävt och spunnit. Det vågar jag nästan inte titta på.. ;) Det har legat sen 2002/3. Har i perioder funderat på Birkajacka. När får man se dina nya projekt då? =)

Heldri sa...

Nästa år ska jag bannemig ha råd att åka på semester och då får det bli norrut! Jag blir så sugen på att vandra i skog och mark, se fjäll och sjöar när jag ser dina bilder.

Anonym sa...

Hej.
Hittade din sida just nu, men jag lär återkomma. Anledningen att din sida dök upp var att jag sökte info om växtfärgat garn. Jag har just köpt härvor av växtfärgat garn på ett loppis. Nu när jag skulle börja nysta garnet märkte jag att det känns alldeles fett. Ska jag tvätt ur det?Med vad och hur??
Tacksam för svar.
Från en Vikinga fantast, men växtfärgningsnovis. Yavanna

Mmatilda sa...

Ja jag tror du håller på att ha många projekt på gång... Roligt!

Ni går bra ihop du och Mirra tror jag.

Maritas Maskor sa...

Du visar alltid så underbara bilder!
De är fyllda av ro och frid tycker jag och är allt man kan önska sig.
Det är härligt att läsa om hur mysigt ni har det, både hundar och människor. Kul att snart få ett litet syskonbarn att pyssla om ! Det önskar jag att jag också hade.
Hoppas att ditt nya stickprojekt ska bli precis så lyckat som du önskar!
Kram och ha en fin helg!!

Otaliga projekt sa...

Det låter som om du håller igång på sådär lagom vis. Härligt.
Jag har nog missat lite i slutet av Mirra-historien. Är hon er nu? Helt och hållet?
Hoppas det för det låter som om ni har det bra ihop.
Sarah