Jag önskar ni kunde känna på detta garn och se det i verkligheten!! Det är fullkomligt underbart, jag tror jag är kär till och med. *skrattar* Om nu det var möjligt. Det är helt i ull, den allra mjukaste ull och jag har fått det i gåva av grannfrun. Faktiskt så fick jag HELA hennes garnförråd förra året, så till min redan enorma samling kom det flera lådor till. *lycklig*
Det är ojämnt spunnet, på det ljuvligaste sätt. Och om man fattar ett par 8 mm stickepinnar och bara stickar räta maskor med det, blir det ett rufft och härligt resultat som jag älskar. Ser ni?
Så är det så att jag minst en gång varje sommar bakar Solbröd med, alla tycker jag är så knasig, men jag är inte riktigt som alla andra jag......jag älskar doften och smaken av det, och kan helt enkelt inte klara mig ett helt år utan.
Hallon har jag plockat i skogens rand, och kokat Hallonsylt av. Blad plockas det lite varje dag av i olika sorter och torkas till te. Jag har ingen lust att storplocka, utan tar det lilla lugna och vid dagens skogspromenad plockas det en stund bara - så sakta men säkert fyller jag mina burkar igen. Härligt!
Frid
Disa
2 kommentarer:
Hej Disa.
Tack för din fina kommentar. Jag har alltid älskat att handarbeta och skapa saker med händerna, och sticka är ju toppen för man kan göra det i TV-soffan eller medans men sitter och snackar med andra. Jag brukar ta fram min stickning när jag sitter i möte på jobbet. Fortsätt att uppmuntra din son och misströsta inte. Hans värld är nog mindre fördomsfull än din och snart har vi nog tillgång till varandras världar oavsett kön. :-)
Gillar din blogg också!
Må så gott
Torben
Klart man kan bli kär i garn, jag förstår dig precis! Fast man kanske måste vara lite garn-galen då :)
Skicka en kommentar