Tjat om våren igen

Fortfarande blidväder, snö har smält och solen har värmt i lä. På gatorna vart det slask idag, och då tog vårkänslorna ny fart. Tänk om det skulle fortsätta så här, ja då skulle våren vara i antågande och mer och mer snö skulle smälta var dag. *hoppfull*

Stod och tittade ut över havet på min skogstur, det ligger fortfarande fruset och vitt. Längtar så innerligt till jag kan se vattnet och höra vågornas outtröttliga rytm. Det är balsam för själen det!!
Lev väl!
Disa

Virkade blommor och stickmarkörer

Ute är det blidväder, men nordanvinden rasar. Jag kurar inne med att virka fler blommor och knåpa ihop några stickmarkörer av kristaller. De kristallstenar jag har använt är Granat, Tigeröga, Turkos, Bergkristall och Hematit. Nu pratar vi ju inte rena kristallstenar med karat i sig, utan de som är plockade i utkanten och varken har klarhet eller karat. Vilket för mig är betydelselöst, jag älskar kristaller och har en stor samling av varierande slag. Allt från spetsar, kulor, kluster till pyramider och skålar.

Därför tyckte jag det var lite roligt att göra lite annorlunda stickmarkörer med kristaller!! *ler* Synd bara att jag för tillfället inte stickar på något som kräver markörer bara......men den tiden kommer den med.
Frid!
Disa

Gömd i snön snart

Det ÄR vackert, ja. Men jag vill inte ha mer snö nu!!!! Hus är på väg att försvinna i snön. Och jag vill ha vår, så innerligt! Och hur ska alla dessa massor någonsin hinna smälta......*suck*

Idag var det noll gradigt, helt otroligt och solen sken så de stora vägarna fick bar asfalt i hjulspåren. Det fick mig att längta ännu mer. Fåglarnas kvittrande hjälpte ju till än mer. Lukten av blommor inne på affären ock. Men det är väl som så, att den som väntar på något gott......*ler*

Just nu sitter jag mätt i magen efter en plankstek (med kycklingfile då jag inte äter rött kött) som glömdes bort att fota. Så pass mätt att jag knappt orkar röra mig. Det blir en stillsam kväll, full av myspys.
Må gott!
Disa

Frostig kyla och bak

Nu ligger jag lite efter med bloggandet. Detta inlägg skulle ha varit den 23:e, men så fort jag satte mig framför datorn, kom Gumman och ville gosa. Och om jag ignorerade henne klättrade hon upp på BAKSIDAN av fåtöljen och damp ner i mitt knä. Puffade och krafsade på mig och slickade mig i ansiktet. Ja, ni förstår hur det slutade......*skrattar*

Morgonpromenaden var kylig - 22 grader och en frostig dimma först som syns på det nedersta kortet. Sedan sprack solen igenom och glittrade i snön. Vi var upp i skogen och lekte och promenerade och sedan vart det bak. Gummans tårta gjorde mig sugen, så jag gjorde en likadan blåbärskaka fast utan toppingen. Och en apelsinkaka med. Det var MUMMA!

Gumman tigger så sött efter småbenen jag köpte till henne, att jag var tvungen att gå två vänder och köpa mer. Så hon har blivit riktigt bortskämd de tre dagar hon har varit här. Nu har hon åkt hem igen och det känns tomt utan henne här. Hela nätterna har vi sovit bredvid varandra och gosat. Hon har värmt mig helt underbart.

Jag bjuder även på en bild när Gumman ligger utslagen i soffan och är på väg att somna. Så himla söt!!
Må gott!
Disa

Gumman tre år

Ja, jag skämmer bort Gumman skamlöst. Jag älskar denna hund (som inte ens är min) så in i norden!! Idag fyller hon tre år, och jag kunde inte låta bli att baka henne en minitårta. Eftersom hon älskar blåbär, fyllde jag den med det en hel del. Den är så väldigt liten, och på bilderna är den på en liten assiett.

Jag toppade med grädde, jordgubbskulor och strössel. Gissa om hon blev glad?.....min kärleks kommentar "men gu va ru pjåkar med den där hunden!" och jo, jag gör ju det. Hon och jag har ett speciellt band mellan oss. Och jag älskar henne och hon mig. Så ville hon följa med mig hem när vi skulle fara, så självklart tog jag med henne. Nu har vi varit ute på en promenad, och i skrivandets stund tigger hon en leksak i min yngsta sons rum. Hon brukar få något litet av honom varje gång hon är här, och nu har hon redan fått en. Men eftersom hon vet att det kan ge utdelning - testar hon att tigga en till. *skrattar* Jag bjuder på en bild av henne som jag tagit för något år sedan eller två, för hon är så söt på den.

På stickfronten har jag bara precis börjat om på benvärmarna på strumpstickorna. Det blir väl några varv om dagen bara, då jag gör mer på andra projekt och detta som tidigare sagt bara är ett "på sidan om projekt". Så det kommer bara att växa sakta men säkert! *ler*
Frid!
Disa

Okynnesvirkande

Jag har bedrivit lite okynnesvirkande här, det vart två nya disk trasor. I mörkblått och vitt bomullsgarn. (även om de ser mer svart ut på bilden) Jag virkar, väver och stickar dem lite då och då. En del ger jag bort, men många har jag kvar själv. Och använder hela tiden.

Jag har insett att de jag har virkat med stolpar, gillar jag bäst. För det går bort så bra när man ska gnugga på en fläck eller liknande, stolparna halverar gnuggningen om inte mer!! Sånt gillas. Särskilt när min 16 åriga son har varit hemma och lagat mat eller bakat med sina polare och missat en hel del torkning......*suckar* Han ser inte att han stänkt lite här och där, och när jag då väl kommer hem har det ju torkat in. Då är trasorna finemang! *ler förnöjt*

(Fast igår var jag på krigsstigen och tog in han i köket och pekade på allt han missat, visade hur illa han diskat pannan, allt han tappat på golvet osv. Han tyckte MYCKET om mig då, mamma var världens bästa.....*ironisk* Jag gick även in med intorkade saker i hans rum och frågade ilsket "trodde ni att jag skulle ta reda på de här efter er!!??" de svarade "nääää", uppgivet och tyckte jag var pest och pina.)

Så ni förstår att mina stolptrasor kommer väl till pass va? *skrattar*
Lev väl!
Disa

Det går troll i min stickning

Alltså jag stickar,virkar,nålbinder osv ju så gott som alltid på fri hand, jag skapar bäst på fri hand helt enkelt. Detta medför vissa smärre olyckor lite nu och då.....*host* och ibland tar sig inte ett projekt hela vägen fram, då jag upptäcker att jag gjort fel. Ibland börjar jag om och gör rätt och ibland struntar jag i alltihopa bara.

Denna gången kan man ju undra HUR i hela friden jag inte kunde fatta att den blev för stor, INNAN jag var färdig med den?! Ja, JAG vet inte! Jag tyckte den verkade lagom då jag provade den under arbetets gång. Så var nu inte fallet. Väl klar, och påtagen, upptäcktes det att den var för stor. Nedrans troll som går i min stickning!! ha ha

Så nu har jag börjat om med en ny benvärmare på strumpstickor istället. Hade ju som tänkt att sticka dem på rundstickor. Men nu kände jag att det var lika bra att ta fram strumpestickorna istället. (inte för att jag någonsin har stickat strumpor på dem men.....till det är jag inte förmögen. Jag nöjer mig med att nålbinda och virka dem) Så får vi hoppas att jag gör rätt denna gång, annars riskerar de att hamna i soporna utan upprepning. *tittar hotfullt mot strumpstickorna med den nya uppläggningen* (vilket vore synd då jag älskar denna bruna färg på ullgarnet)

Menjo, jag är ganska irriterad på mig själv nu som gjort en benvärmare helt i onödan. *morr* För övrigt hade jag bara feber en enda dag, och i jämförelse med förra sjukan (läs svininfluensan eller något liknande som var det värsta vi råkat ut för i våra liv) är denna lindrig. Jag är fortfarande förkyld och hostig, men det går ändock. Jag vågade mig ut i den -25 gradiga kylan en sväng i solen igår, även om det inte vart så länge. Kändes ljuvligt att komma ut. Och snön gnistrade så underbart vackert i kylan. *glad igen*
Må gott!
Disa

Nä fyyy tusan!

Jag har blivit sjuk igen!! Heeelt otroligt, jag har ju inte varit frisk så länge sedan vi antagligen hade svininfluensan eller något liknande. Vad är det för nedrans baskelusker som härjar i min stad!!? Och snön den väller ner dygn efter dygn, jösses vi hade ju redan ENORMA mängder.

Ja, jag är lite grinig och sur idag......läser gamla Åter tidningar för att bli på bättre humör. Ska nog kura in mig i min ullfilt och ta en alvedon så febern går bort. Och sedan kanske se en rolig film. Jag behöver skratta lite, så jag inte surar ihop helt!! *ler*
Må ni alla få vara frisk!
Disa

Rimfrostarna naggas

Idag är det -22 grader ute och rimfrostarna naggas. Allt glittrar och är frostigt. Solen skiner och luften är härligt frisk! Ull är jag inbyltad i för att hålla värmen, ändå började jag frysa efter ett tag och önskade att jag hade tagit på mig min varmaste jacka och täckbyxor, inte bara ull benkläder under byxorna och ullkappan.

Rimfrostarna började försiktigt att krypa längst mitt hår, och 10 minuter efter denna bild hade de tagit över mitt hår helt. Det glömdes bort att fotas. Jag såg rolig ut då minsann. *skrockar*
Lev väl!
Disa

Nya projekt

Att börja på nya projekt är som en drog nästan ibland, jag behöver det. Jag blir ju GLAD av det. Och mitt otåliga sinne behöver variation för att jag inte ska tröttna. Ju fler projekt, desto större är chansen att jag inte lessnar på sakerna jag skapar och struntar i dem till slut. Istället hålls intresset uppe för mig på så vis.

Jag antar att jag är bra knasig. *skrattar* Men sådan föddes jag. Eftersom två stora virk projekt tydligen inte var nog, startade jag ett tredje. Impulsivt och utan att tänka efter. Jag menar vitt är ju inte min färg direkt. Jag bär det gärna, men spiller ALLTID en stund efter jag tagit på mig vitt. Eller går emot något, eller på något annat sätt klantar mig. Men jag tänker varma sommardagar, och vad man vill ha på sig då. Och skulle denna sommar bli något lik den som var, med veckor i gassande värme utan svalka ens på natten var man än befann sig - är vitt färgen man vill bära.

Då vill man inte heller bära något gjort i ull, så bomull fick det bli. En enkel vit sjal i bomull. Jag förmodar att den kommer att ta tid att göra, med alla projekt jag håller på med. Så det blir väl något varv nu och då. Eller så blir det som genom ett trollslag det roligaste pågåendet projektet jag har, som det ibland blir när jag inte BORDE lägga ner tid på det för annat borde gå före.......*skrattar*
TÄNK så jag ÄR va!!?
Må gott!
Disa

Grillning vädret till trots

Jag har inte hunnit blogga om vår grilltur i ovädret ännu, kom jag på. Det är som så, att om vi har bestämt oss för att grilla, då gör vi det oavsett väder. Så vi begav oss upp på myren i snöyran och kylan och grillade korv. Jag som inte har ätit rött kött på över 13 år, åt ju då kyckling grillkorv såklart. Och det var väldigt gott må jag säga.

Men KALLT! Vi höll på att frysa fingrarna av oss då vi tog av våra vantar och åt. Favoritvovvarna var med oss och busade för fullt. Och tiggde korv skandalöst. *skrattar* Men de vet ju att de alltid får smaka lite, så vad kan man vänta sig?....

Hur som haver var det en mysig tur, vädret till trots och vi fick oss en bra promenad upp och ner från myren. Lite bilder från vår tur visar jag, men det var inte lätt att få bilder där det inte syntes hur mycket det snöade i from av vita prickar på bilderna. Men så blir det när man trotsar väder och vind!!
Frid!
Disa

John Bauer och levande ljus

Jag älskar John Bauers magiska värld, hans tomtar och troll får mig alltid att le. Han var en underbar konstnär vars teckningar och tavlor alltid kommer att leva vidare. Och många är de sagor man förknippar med honom, då hans bilder levandegör berättelserna. Han var en stor man!

Jag har ett gäng John Bauer tändsticksaskar som jag vårdar lika ömt som de jag själv broderar med keltiska mönster. Jag myser varje gång jag tänder mina ljuskronor, ljusstakar och oljelampor med dessa egenhändigt broderade askar eller de med Bauers mysiga värld på framsidan.

Jag omger mig med mycket bruksföremål jag själv har gjort, det skänker mig glädje att använda dem. Likaså de hantverk min kärlek har gjort till mig. Alla som själva skapar på något sätt, vare sig det är kläderna de bär, tavlor de målar, skålar de drejar, trä de snidar, musik de skapar, böcker de skriver, tröjor de stickar, sockar de nålbinder osv vet vad jag pratar om. De känner till KÄNSLAN av förnöjsamhet över det man gjort och kan använda, beskåda, läsa eller lyssna till.

Som tidigare sagt, det är de små sakerna i livet som oftast skänker en glädje!!
Frid!
Disa

Mys invid ett Häbre i solen och sedan stickmys

Efter grå himmel och snöfall i dagar kom sunna och lyste för oss. Jag begav mig ut på promenad, och sedan satt jag invid ett Häbre i underbaraste trä (lukten av det gamla trät är ljuvligt) och mös. För cirka två veckor sedan var jag och min son där och skuffade undan all snö med fötterna, och visserligen har det ju snöat sedan dess, men det var lätt att sparka bort.

Jag satt där länge på min lilla kaninfäll och njöt av doften av trät och sunnas varma strålar som värmde mig i själ och hjärta. Fåglarna kvittrade precis som vårfåglarna brukar göra, kanske de var de helt enkelt?.....och min vårlängtan förstärktes ännu mer. När diset kom och täckte sunna, så värmen började avta, vart det hemgång. Väl hemma stickmyste jag med en kopp varm choklad, och ett tragglande av räta och aviga på ett "på sidan om projekt jag har".

Så man kan lugnt säga att detta har varit en mysig söndag!!
Må gott!
Disa

Svårfotad sjal

Jag ger upp!! Det bara GÅR inte inte att få till några bra bilder av denna sjal. Hur jag än fotar, hur många kort jag än tar. Kameran hatar denna sjal kanske....? *ler* Denna har ju som sagt varit klar rätt länge nu, men jag ville ju ha bra bilder att visa upp av den lilla sjalen. Men nu får dessa duga, jag vägrar fota den mer helt enkelt!! Den är stickad av entrådig ull, som så många andra. Och inga av bilderna förtäljer riktigt att den skiftar i sin röda färg mellan olika nyanser - men det gör den.
Frid!
Disa